Ett bevis för mitt lågstadieordförråd:
I natt såg jag upp mot himlen. Den var sprängfylld av stjärnor och det var romantik-filmiskt. Det var så vackert och så tillrättalagt att inte ens Hugh Grant hade kunnat be om bättre upplägg.
Jag blickade alltså uppåt, omgiven av den riktigt ap-vidunderliga kärlekens historia, och det första som dök upp i mitt huvud var- kukars kukar vad fint.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar