Död och förruttnelse åt alla strumpor

Jag skiter egentligen i politik. Jag kallar mig socialist av gammal vana. Egentligen skiter jag i vilket. Men jag blir förbannad av Lars Vilks historien. Visst kan man använda sin yttandefrihet till att pissa på folk. Man när man står där med kuken ute så ska ingen jävel låtsas att det är för starta debatt. Man vill se ilska och man vill se blod. Man vill vältra sig i sin egen överlägsenhet. Vi får pissa på er för vi lever i den bästa av alla världar. Och nu läste jag precis att nån jävla folkpartist "stått upp" för yttrandefriheten och anslutit till revirpissandet. Självklart en folkpartist. Jag funderar att skaffa hänglås till pungkulorna så att de inte sätter dom i skolan. Dom ska ge blanka fan i ungarna. Jag var barfota första dagen i skolan men det tog dom snabbt ur mig. Sätt på dig ett par strumpor imorgon sa fröken. Nu har jag strumpor nästan varje dag. Det verkar visst som jag bryr mig lite ändå. Men det är bara för att jag hatar strumpor.