2009, året som började med igentäppta bihålor, treo och törley. Svårt att hämta sig när man blir utkastad från 10 000 meter rakt ner i en frysbox. Blodet flyter så långsamt här på vintern. I Buenos Aires forsar det fram. När jag satt i taxin till flygplatsen och svalde min seperationsångest med fem cigg så tyckte jag mig höra en sista viskning från staden som la vantarna på en del av mitt hjärta. You're gonna make me lonesome when you go.
Visst visst. Så säger ni alla. Jävla städer. Ni är som toaletter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag tror att vi är några stycken som hade tyckt om ett nytt blogg-inlägg snart.
Skicka en kommentar