Jag låg i min soffa och försökte tjata in den på det spanska språket. Utan respons. Jag bytte taktik och blev Tito. Jag slet i armarna, försökte spreta ut fingrarna, få något att greppa, blev mer och mer frustrerad. Men spanskan bara låg där kall och torr, som en gammal torkad gädda.
Så idag bytte jag taktik igen. Ömma smekningar av de regelbundna verben, en fjäder till de oregelbundna. En kupad hand runt personliga pronomen och endast en närmast omärkbar beröring av gerundiumberget. Spanskan andades lite djupare, vred sig en aning och blev sen åter stilla. Känns segt när man vill ligga nu genast.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar