Have you ever heard about the six burning sidesticks?

Vi träffade Frank Andersson på ett biljardhak igår, han var full och drog hysteriskt roliga anekdoter. Vi fattade iofs inte så mycket men det var nåt om att han hade legat med nåns farmor eller liknande. Sen berättade han även en historia på engelska vars sensmoral troligtvis var att man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv. Han uppfyllde alla förhoppningar man haft om honom plus lite till. Det var en magisk pratstund. Vi blev vänner med honom. Det kanske till och med var lite ömsesidigt för han gav oss smeknamn. Kenny var centern, Ludde var Doris, jag var Jan Guillo på 70-talet/vietnamveteranen (Frank sa; Du måste gå vidare, den tiden är förbi och jag rös av välbehag) Janne var den smarta och Linus den söta. Han såg verkligen rakt igenom oss.